Nu har trafiken på min gata minskat med säkert 80% sen farthindren kom på plats, och trafiken är åter där den var innan vägen blev asfalterad.
Vi borde ha kunnat räkna ut då att asfalteringen skulle förvandla sträckan till en racerbana…
De som fortfarande kör måste nu sakta in tre gånger, och det ser ut som om det numera bara är folk som bor i området som använder den och inte studenter som vill köra fort på en kul sträcka i sina BMW.
Lugna gatan!
När farthindren var på plats sa jag det magiska ordet PROBLEM till min värd, och beskrev att ungdomar för ofta ”snor” min p-plats.
Inte för att jag har en bil som ska stå där men de stör rejält ibland när jag sitter och skriver på terrassen.
– No problem, sa han och meddelade direkt att ett gäng hantverkare kommer…
De ställde ut blomkrukor, och inför tre farthinder och blommor har BMW-folket gett upp helt.
För nu sju, åtta år sedan sa säkerhetspolisens chef mig:
-Vi löser problem, ni i Europa samlar på dem.
Visst, jag höll med om det!
Men det var egentligen först nu som jag förstod på djupet vad det handlar om. Då för 7-8 år sedan hade jag inte kontaktat borgmästarens kansli eftersom jag var van vid svensk civil maktlöshet sen 30 år tillbaka. Varför ska jag gå till kommunkontoret för?
Vad säger de där?
-Rösta vart fjärde år.
Vad säger de då jag har gått?
-Jävla kärring som klagar.
Hur många gånger har jag inte hört företagare säga att de inte vågar säga ett pip för då får de miljöinspektion, upptaxering, etc. på sig.
Men efter många år här, där jag har sett problem efter problem bli lösta på djupet, och stundtals via överraskande metoder, och jag har lärt mig att sluta klaga inför t.ex. vänner utan numera ber jag bara rätt man lösa det problem jag har sett.
Det tar mig två minuter!
– Hej, jo det är så här… problem! Snart körs en unge ihjäl!
Jag förstod hur djupt vår maktlöshet sitter då jag mindes en gäst som sa mig att ”det är så mycket trafik här, kommer jag åter ska jag bo längre upp mot bergen”.
Ett problem är som en bergvägg, går inte att göra något åt!
Finn dig eller flytta! Det fanns inte i gästens sinnevärld ens att problem kan och ska lösas. Inte ens frågeställningen;
– Kan man lösa det?
OM jag hade fått den frågan då hade jag med stor sannolikhet svarat att det är ju självklart att det går att lösa!!!
Man bara säger det magiska ordet PROBLEM, till rätt man.
Lämna ett svar