– Vem är det där?
– Hon bor hos mig!
– Du är tokig eller modig du, själv håller jag mig nog på gatan.
– Äh, det är rätt cool, man vänjer sig vid att ha en människa i huset.
– Tveksamt.
– Jodå! Sen tar man ut henne och visar henne världen.
– Jag skulle nog aldrig lägga ner så där mycket arbete på en människa.
Åh, stackare!
Det finns nog inte en enda turist som inte anser att det är väldigt synd om gatuhundarna eftersom de inte är inne och tas ut 3-4 gånger om dagen…
Jag vill inte leva i ett samhälle utan gatuhundar av den typ som finns här, och som filmen visar. Det skulle kännas väldigt konstigt idag. Tomt!
Ett skäl till att överfall saknas här beror på dem för de morrar direkt åt den som uppträder aggressivt.
Jag har varit med om det själv så långt att en halvberusad engelsk turist gapade 20 meter ifrån mig, och fem gatuhundar kom som skjutna ur en kanon, och bildade en formatering framför mig.
Dessutom ingriper samtliga män på hela gatan om det är nått gatuhundarna inte klarar av.
Jag höjde rösten åt min hund för mycket, och vi hade ”Svarte Petter”, vovven till vänster i bilden nedan, med oss som sällskap och han småmorrade åt mig…
Det betyder inte att de är aggressiva, tvärtom, men de tål uppenbarligen inte aggressivitet. Jag hör dem aldrig skälla. Det gör däremot de instängda.
Hundar med halsband har en ägare, och utan är streetdogs, och de får vatten till och med av banken, mat av många som är tacksamma för deras existens.
Borgmästaren gick ut via media och bad alla skydda dem i vintras, då det var kallt, och Svarte Petter fick då sova på terrassen, vilket han ville i två nätter.
Vi kan väl ha trettio av dem, som rör sig i och runt byn, och jag undrar hur det skulle se ut med våld i förorterna till Stockholm om man hade 30 coola hundar?
Lämna ett svar