Sjukvård är inga problem

Ögondoktorn, som gav mig en ny värld

Jag bröt benet mitt på dagen inne i Kyrenia, därför att jag har haft fel glasögon hela livet, och det upptäcktes senare här i TRNC av en ögonläkare. Jag såg inte en liten trappa och klev rakt ut…

Hos oss är det så att en optiker skriver glasögonrecept, men här är det ögonläkarna som gör det, och optiker tillverkar glasögonen.

Doktorn ville dock bli tvärsäker, samt reda ut varför jag ens behöver glasögon sen 30-årsåldern, varför jag var in en sväng till universitetssjukhuset och röntgade. Den kostade 400 tl =ca 400 sek.

Vet man inte varför får man i allmänhet fel glasögon, och det menade hon på att jag har haft hela livet. Jag har ett öga kallat ”lazy eye”, och som har sin rot i att jag är döv på ett öra, och bara har ett balanssinne, efter mässlingen i 2-årsåldern. Å andra sidan har jag ett dialogminne som få.

Det i sin tur förklarar varför jag har ramlat otippat och handlöst ett tiotal gånger, varav den gången svårt då jag bröt ett ben och fick en gigantisk käkfraktur, och under loppet av 30 år.

När hon gav mig rätt glasögon lovade hon mig att jag aldrig mer kommer att ramla, och det har heller inte hänt, men jag är fortfarande rädd för trappor, a´la rutin förmodligen.

När jag kom in med ambulans till Life Hospital i huvudstaden upptäckte jag att de aldrig flyttar en med fraktur. Man kommer in på ambulansens bår, och den följer en ända upp på vårdavdelningen. Hos oss flyttas man i ett.

En fraktur vill de ha kvar över natten, eftersom kroppen stressas, och när jag senare opererades i kraniet i Sverige, pga denna olycka, kördes jag ut efter en timme… man ska klara gångprovet…

Det var mitt försäkringsbolag, som krävde svensk vård och svenska operationer, och när jag sen skrev ut mig från Sverige var det en av de saker som gjorde mig själaglad; jag kommer aldrig mer tvingas upp dit där man kastar ut folk från uppvaket efter 60 minuter.

Jag själv har inga sjukvårdsproblem här, jag betalar 45 euro om året för en olycksfalls-akutsjukvårdsförsäkring, och blir jag allvarligt långtidssjuk åker jag till Indien där en plats på sjukhus kostar ca 6 000 sek  i månaden.

Är det ett normalproblem blir det Kolan, se video. En läkare på stan kostar 100 sek, per ärende, och då ingår kärlek och medmänsklighet. Det mesta klarar apotekarna av, och dem kontaktar man först, och kan inte de hänvisar de till rätt läkare.

En svenska ville de ha kvar över natten, hon var genomförkyld och de höll på med henne en timme, men hon ville hem, och doktorn sa okej, men kom tillbaks i morgon!!! Sen tog han henne i handen, och bad henne om ursäkt för att hon ännu inte var helt botad.

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*