Ju större problem desto roligare blir det

I början får man lite hicka när man förstår att det är party efter party, påhitt efter påhitt, för att finansiera t.ex. ambulanserna.

Nästa chock inträffar om man bryter benet för då upptäcker man att väntetiden på akuten, innan det kommer en allmänläkare, är 25 sekunder och det tar fem minuter så kommer även ortopeden.

Sista chocken inträffar då man inser att de aldrig byter bår, de lyfter en aldrig, för den bår du läggs på av ambulanspersonalen följer dig hela vägen; akuten, röntgen, gipsningen, vårdavdelningen och när du är gipsad och smärtlindrad lyfts du.

Ambulanspersonalen åker bara ut igen, och tar en ny bår som de hittar utanför sjukhusen.

Bryter du benet vill de ha dig kvar ett dygn, för kroppen stressas av frakturer, och jag har frågat i Sverige varför vi lyfter folk med frakturer, och det svar jag fått är att det är olika budgetar dvs ambulansen äger sin bår, akuten äger sin, och röntgen äger sin.

Jag har frågat här hur de ser på att vi lyfts, ofta flera gånger, samt körs ut på gatan då vi är gipsade, och det svar jag får är, “måste vara samhällsekonomiskt mycket olönsamt, och väldigt omänskligt.”

Hur som, ambulanser vill folket ha så det är bilrallyn, tävlingar, fester, afternoon tea, festivaler etc och ju större ekonomiska behov desto skojigare blir det. En stor katastrof leder lätt till just festivaler. Det förklarar också varför det är partyn jämt och ständigt för det är alltid nån organisation t.ex. som behöver pengar. Vissa dagar samlar alla in, och du kanske går till frissan som säger att de vill ha 10 lira – 17:-, mer än vanligt för att…

Antingen är det här ett väldigt omodernt sätt att finansiera gemensamma saker eller så stirrar vi rakt in i vår egen framtid, och ett system liknande detta föds den dag Svensson är trött på världens högsta skatter som vi inte styr över vart de tar vägen.

 

 

Bli först med att kommentera

Kommentera