Du har ett anläggningsnummer, med tillhörande kort, och du går förbi kommunens inbetalningskassa, som ligger centralt, och sätter in 50-100 lira, dvs. 78:- – 158:-, då och då. Jag gör det varannan månad ungefär, och gör du det inte stängs vattnet av då pengarna är slut.
Kortet för du sen in i din mätare så registreras hur mycket kredit du har dvs hur mycket du har betalat i förskott.
TRNC är ett renodlat kontantsamhälle, sätta folk i skuld är fult, och räkningar existerar i princip inte. Betalar du inte bredbandet stängs det av då pengarna är slut. Inga påminnelser, inga räkningar, ingenting. Händer det mig ringer jag och ber dem sätta på, och säger att jag kommer i morgon och betalar.
-No problem!
Systemet innebär att samtliga dörrar saknar brevinkast, och brev är i sig ovanligt eftersom man söker upp folk och talar med dem, om det är nått. Skriver du ett kontrakt på en lägenhet åker man till en tjänsteman som registrerar det.
Jag var sjuk ett par år, ägde tre aktiebolag, och jag klarade inte av posten varför en medarbetare tog sig an den, och jag minns att jag fick ett foto tillsänt mig i mejlen föreställande en posthög som var ungefär 45 centimeter hög vilket var en veckas post. Allt ska dessutom sparas i tio år…
Jag skrev till Statistiska Centralbyrån, och bad dem sluta skicka sina undersökningar eftersom jag var sjuk.
-Omöjligt, går inte. Fyll i, annars böter…
Inte komma in med årsredovisningen i tid… fängelse… För att inte tala om faktureringsavgifter…
Jag njuter varje dag av det faktum att jag befinner mig i ett kontantsamhälle.
Lämna ett svar